torsdag 22 januari 2015

En intervall till, tack.

Det fortsätter att rulla på ganska bra. Det verkar som kombinationen av snabba pass på löpband och lugnare utepass kommer att ge fin grund. Det som jag saknar just nu är backträning. Jag har inte provat att springa med ordentlig lutning på bandet. 0,5% rakt över är melodin. 

Idag när det snöade som ymnigast fick jag testat det man säger om att hålla sådant intervalltempo att man orkar en till. Schemat sa 3x5x300m. Jag bestämde att 300m betyder 65s i 16,7km/h. Som när jag programmerade bandet blev 17.  Å andra sidan noterade jag att bandet tog nästan 10s att varva upp från joggvilans 10km/h. 
Det var varmt och svettigt men det höll ihop bra hela vägen och när jag stod och joggade ner efter ungefär 27,5 minuter såg jag att jag hade möjlighet att få in 7km innan 30min gått. Så då blev det en sextonde intervall innan bandet stannade på 7,06km. 
Därefter gick jag igenom de tre senaste årens 16 första pass. Dagsmässigt ligger jag lika med fjolåret, för två år sedan gjorde jag 16e passet i februari. Distansmässigt ligger jag 46km efter ifjol. Huvudsakligen är det ett långpass mindre och många korta pass typ 7km i år mot 12 förra året. Det avspeglas i medeltempot: i år 4:54 förra året 5:20.  
Känslan i kroppen är att det är dags för vila och det är precis vad som är planerat för morgondagen. 
Igår körde jag morgonlufs 10km före frukost och det hade inte kunnat gå fortare än de 5:30 jag höll. Svårt att springa fort ute så här års. Man spänner sig och får ont i ryggen. Kompis med löpbandet? Vem trodde det. 
Vi ger oss inte

3 kommentarer:

  1. Hej Urban.

    Verkar som ni har det besvärligare utomhus än oss här nere i Småland. Som väl är så hålls cykelvägarna i bra skick, inga problem med fästet, i dag i alla fall.
    Tror du gör helt rätt, att du kör snabbt på bandet.
    Det jag har märkt första vintern med ett löpband är att jag har svårt att koncentrera mig om det går för sakta på bandet, det blir så enformigt och monotont, någon gång har jag kommit in i någon slags mental dvala och varit på vippen att fara av bandet.
    Men om man drar upp farten eller kör intervaller så måste man skärpa till sig för att klara av och då går tiden snabbare. Steget och kroppshållningen blir också bättre. Sen får man ta dom lugna passen ute istället.
    Ha det bra.

    Nisse

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Nisse,
      Det är min första säsong där jag på allvar kör löpband. Mycket orutin men jag börjar hitta en fungerande rytm. Det som irriterar mig är att det blir kortare sträckor. Se resonemanget ovan. Många av mina snabba kortpass ifjol vinter var kort backe. Men backen låg några kilometer bort och sen var det lätt att ta en extra sväng efteråt för att få ihop volymen på passen. Till bandet är det ofta kö och att hålla på längre än en halvtimma är svårt. Man känner brännande blickar i nacken.
      Kanske återgår jag till kortbacken nästa vecka. Problemet här har varit isen och ffa ojämnt underlag. Snö är okej, det går långsammare men ger träningseffekt.

      Radera
    2. Ja, det är ett elände om man ska behöva vänta på banden. Jag brukar sticka direkt vid 16 från jobbet, då är det lite lugnare på gymmet, sedan vid 17-tiden är det fullt och svårt med tillgängliga band. Jag hittade en fin backe i Alvesta igår. Visserligen asfalt, men precis lagom brant för att få till jämna och fina intervaller. Det som är bra med flack backe är att, man kan ta ut sig rejält om man vill.
      Men, jag förstår att det är svårare i Stockholm, banden upptagna och ute är det is och snö. Det är orättvist, men å andra sidan har ni mycket annat som är bra i Stockholm.
      Ha det bra

      Radera