Veckans långpass Åkersberga runt

I januari ligger Szalkai-programmen jag följt på 25km långpass. Då har jag en perfekt runda. Många av mina långpass-rundor är vändbanor, men på 25 och 32 har jag fina ett-varvslösningar. 

Januaribanan heter Åkersberga runt och går ungefär 15km på cykelbanor, 5km på villa-gator och 5 på landsväg. 70-skyltad landsväg. De fem kilometrarna är uppdelade på dels en ganska trafikerad asfaltssträcka med flygrakor och några tvära kurvor. Den andra en kurvig och kuperad kostig. Båda karaktäriseras av minimal vägbelysning. Därför vill man gärna ha litet snö för att man själv skall bli synlig. Bortom reflexväst, övriga reflexer och pannlampa. Det ger litet mera inbillad säkerhet trots allt. 

Jag kom liksom förra söndagen inte ut förrän vid sextiden på kvällen. Broddarna var på och så iväg. Ingen dricka men väl en starbar i fickan. Där blev den kvar hela varvet. Jag tog det lugnt och planerade vara ute i två timmar och tjugo minuter. 

I börja höll jag lugnare tempo, ner mot 5:40, då det är en del stigningar plus att underlaget var snömodd, ganska högviskös. Det klafsade och sög fast och jag ville inte anstränga vader och hälsenor i onödan. 

Efter en mil kom jag ut på första landsvägssträckan och där det var rakt gick jag ut u vägbanan och sprang på ren asfalt. Här ökade jag farten ner mot 4:50.  

Efter detta ett tre kilometer långt parti cykelbana i lätt motlut. Här sjönk farten igen och det började kortvarigt ömma i vänster hälsena. Jag tänkte att nu är det kört, men efter att ha kommit tillbaka i löpsteget så försvann oron. Började känna mig litet trött när jag korsade 276:an efter 16km. Kvisslingbyvägen är inte så väl belyst och min pannlampa var svag så jag började bli rädd att trampa fel i mörkret. Men vägen var bra snöröjd och det hände ingenting på den sträckan. 

Sen ute parallellt med Sockenvägen kunde jag trycka på igen och det kändes bra igen. Andningen var helt kontrollerad och pulsen steg bara vid  de kraftigaste motluten. Jag hittade inte pulsbandet innan jag gick ut så jag kan inte kolla i efterhand. 

Jag kollade bara klockan vid två tillfällen fram till 22, och konstaterade att jag hållit planerat tempo. Försökte öka litet på slutet men då var jag litet sliten och tanken tom så de sista tre kilometrarna blev ganska jobbiga. 

I alla fall 10minuter snabbare än ifjol och detta trots sämre före. 

Hade tänkt vila i fredags, men en kollega lockade ut mig på ett lugnt Kungsholmen runt i riktigt snöpulsarväglag. Det var en runda där långsammaste kilometern över klipporna runt Fredhäll gick på över sju minuter. Men sen blev det bara pulkaåkning med barnen i lördags. 

Summerar tredje veckan på 65+ kilometer. Snart är det läge att varva upp litet. 

Vi ger oss inte