Måndagens intervaller sög mycket must ur benen. I tisdags kände jag ändå ett starkt behov av att komma ut i solen så jag gav mig ut på ett flackt varv som tog mig runt Kungsholmen och Lilla essingen. Motvinden kände jag inte mycket av, däremot medvinden. Den räddade mig. Trots att jag höll ett lugnt fem minuters tempo blev det segt i benen. Efter dryga milen nådde jag klipporna nedanför Fredhäll och Kristineberg. Då var det tungt och tempot där när jag stapplade runt stack iväg mot sju minuter. Jag ville inte halka eller fastna med fötterna i någon skreva.
Vilade sedan till onsdag kväll då jag gav mig ut på en oplanerad mörkertur i terrängen längs Roslagsbanan. 9km i 4:50 tempo trots avsaknad av lampor.
Eftersom jag lämnade kläderna på jobbet på onsdagen tänkte jag att jag kan ju springa en morgonmil från Täby. Naturligtvis blev det årets (?) kallaste morgon. Nja, kanske inte. Men det gick oförskämt bra och det vanliga morgonstapplandet uteblev.
Nu var planen att få in ett fartpass till, men möten och andra ting gjorde att fredagen nästan hann bli all innan jag beslöt att kopiera onsdagens pass. Fast idag la jag in en rejäl fartökning och tog två 4:10kilometrar som kunde blivit en tredje om jag inte fastnat, prejad av en stressad småbarnsförälder. Nå, det var inte nära någon olycka. Jag såg tidigt att vi hade olika åsikt om väjningsplikt och eftersom..,
Summerar veckan hittills till 48km i snitt 5:06, och då har vi ett långpass inplanerat på söndag. Nu ska det bli mera mängd och fart.
Såg förövrigt att
ICA pays homage to Lennart milen sub-40 på Täby centrums station!
Vi ger oss inte!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar