En bra arbetsvecka summerad

Måndagens intervaller sög mycket must ur benen. I tisdags kände jag ändå ett starkt behov av att komma ut i solen så jag gav mig ut på ett flackt varv som tog mig runt Kungsholmen och Lilla essingen. Motvinden kände jag inte mycket av, däremot medvinden. Den räddade mig. Trots att jag höll ett lugnt fem minuters tempo blev det segt i benen. Efter dryga milen nådde jag klipporna nedanför Fredhäll och Kristineberg. Då var det tungt och tempot där när jag stapplade runt stack iväg mot sju minuter. Jag ville inte halka eller  fastna med fötterna i någon skreva. 

Vilade sedan till onsdag kväll då jag gav mig ut på en oplanerad mörkertur i terrängen längs Roslagsbanan. 9km i 4:50 tempo trots avsaknad av lampor. 

Eftersom jag lämnade kläderna på jobbet på onsdagen tänkte jag att jag kan ju springa en morgonmil från Täby. Naturligtvis blev det årets (?) kallaste morgon. Nja, kanske inte. Men det gick oförskämt bra och det vanliga morgonstapplandet uteblev. 

Nu var planen att få in ett fartpass till, men möten och andra ting gjorde att fredagen nästan hann bli all innan jag beslöt att kopiera onsdagens pass. Fast idag la jag in en rejäl fartökning och tog två 4:10kilometrar som kunde blivit en tredje om jag inte fastnat, prejad av en stressad småbarnsförälder. Nå, det var inte nära någon olycka. Jag såg tidigt att vi hade olika åsikt om väjningsplikt och eftersom..,

Summerar veckan hittills till 48km i snitt 5:06, och då har vi ett långpass inplanerat på söndag. Nu ska det bli mera mängd och fart. 

Såg förövrigt att

ICA pays homage to Lennart milen sub-40 på Täby centrums station! 

Vi ger oss inte!

Långpass med fartökning

Var det sista sommarmorgonen idag? Äldsta dottern börjar skolan imorgon och menade det. Sista dagen på sista sommarlovet. När hade man det? Sommaren 86? Då var jag i alla fall inte i samma form som nu. Fast jag sprang betydligt fortare upp till fem kilometer.

Idag var det tänkt att det skulle bli ett progressivt pass om 22km, med fartökning efter 12km. Strålande sol vid halv sju så jag satsade på tidig start. Ofta när jag försökt de här progressiva passen har jag öppnat litet för offensivt, så idag var planen att ta det lugnare den första delen.

Igår tog jag en kortare bensträckare för att skaka om benen som faktiskt var ganska tagna efter torsdagens urladdning. Det gjorde gott. Idag kunde jag springa utan stelhet direkt hemifrån, utan att hälsena eller annat sa ifrån. Sprang ett par sträckor som jag inte tagit så ofta på sistone, ut längs golfbanan och sedan ut mot Runö park. Den kuperade biten ut mot Runö nådde jag efter drygt 11km och då hade jag redan glidit ner mot fem minuters sträcket, så då tänkte jag att nu kör vi på. Så det blev 8km med ökande tempo, ner under 4:10 de sista två. 

Avslutade med en lugn hemjogg skönt varm och svettig med 23 morgonkilometrar loggade.

Vi ger oss inte!