Rådasjöntrassel

I torsdags morse närde jag förhoppningen om en litet längre runda längs grusvägarna. Jag pollstrade tån och gav mig iväg. Det kändes genast att det inte skulle bli en bra runda, så jag tvärstannade och prommenerade sedan de fyrahundra metrarna till brevlådan och gick hem och kokade kaffe. Efter litet bad filade jag ner förhårdnaden på tån. 

Senare på dagen drog vi västerut och igår fixade jag ett compede runt tån. 

Efter en lugn dag med barn och deras kusiner snörde jag på mig skorna för en tänkt milrunda. 

Jag rullade ner mot Rådasjön och vidare mot säteriet. Därefter badplatsen som vi brukar besöka. Nu fortsatte jag längs den fina breda gången. Efter en stund smalnade den av och blev riktigt upptrampad stig. Stenar och rötter och diverse nedfallna grenar gjorde det till lutet mera utmaning. 

Pausade i en glänta och kikade ut över sjön. 

Sen var det in i skogen igen. 

Såg lätt och fint ut, men snart blev det jobbigare. Kom till något ställe där det badades och då tänkte jag att den stigen följer jag. 

Ungefär så här suddigt kändes de då och jag ångrade att jag inte tog inov-8 skorna. 

Till slut fanns där ingen stig alls. Bara skog och efter en stund ett högt taggtrådsstängsel. Jag följer det tänkte jag, men det sköt ut en del rakt framför mig så jag tänkte att jag krånglar mig bäl igenom det. 

Pressade isär några wirerar och kom igenom utan att fastna. Väl igenom tog det bara tjugo sekunder innan jag nådde andra sidansstaket som jag klättrade igenom igen. 

Tyvärr litet suddigt står jag mellan taggtrådswirerarna. 

Nu kom jag ut på en riktig stig som breddades till en ridstig och sedan var jag tillbaka på kända vägar igen. Eftersom den här utflykten tagit så lång tid bestämde jag mig för raka spåret hem. 

Det blev bara 13km, men i bra tempo, bortsett från de tre som jag irrade runt i skogen. Ont i tån? Ja, men inte som igår 

morse. Nu känns det bättre. Hoppas en dag på Liseberg kan hjälpa läkningen.