Litet vardagslöpning och småkrämpor

Just nu gör det ont litet här och där i och på kroppen. Förra veckans lårskada blir sakta bättre men jag vågar inte ta i med risk att dra upp den eller någon kompenserande muskel. Löpningen blir uppvärmning för stretchning och tänjningsövningar. 

Höger höft stoltserar med ett rejält blåmärke och överarmen är öm. Det var de som tog emot mina 80kg i söndagsmorse. 

Höger fot trampade jag ner i någon grop och översträckte den. Gjorde något liknande igår men det verkar funka att springa i alla fall. Har därför tänkt springa i väldämpade skor. Nimbussrna och mina Saucony Ride. Har tröttnat väldigt på Asics Gel Nimbus. De känns tunga och klumpiga. Mycket nöjd med dessa Saucony.  

Fördelen med långsamma långpass är att återhämtningstiden blir minimal. Det handlade bara om en ordentlig nattsömn. Då jag var uppe tidigt i söndags blev det bra sömn till måndag. 

I måndags var vi fem stycken som joggade ut i solen på Kungsholmen. Vi började i lugnt tempo längs norra stranden för att sedan öka längs Norr mälarstrand. Efter två kilometer släppte jag iväg kollegorna och joggade vidare över klipporna vid Fredhäll. En mil på femtio minuter blev det. 

Fortsatte därefter in i gymmet för en stunds styrkeövningar och stretch. 

Tisdagar betyder springa hemåt. Precis som förra veckan steg jag av i Hägernäs. Började med två kilometer uppvärmning genom Arninge och sedan blev det 800/200 i 10 repetitioner. Efter fyra stycken nådde jag betongplintarna i skogen där någon varit kreativ. 

 Klockan la av efter fem repetitioner så jag vet inte vad jag höll för tempo. De inledande ruscherna blev ganska ojämna. Mycket beroende på terrängen som är kuperad. Uppför gick det i drygt fyratempo och nerför i 3:40. Totalt landade jag hemma på 14,5km och snitt på precis fem minuter per kilometer. Litet långsammare snitt än för två veckor sedan men då hade jag ingen upp och nedjogg med på programmet. 

Nu sitter jag på tåget redo för en lugn tur Mörby-jobbet. 

Vi ger oss inte.