I morse, ja, så var det ju snö ute kring hemmet så det blev broddar på, och lugnt hasande i 12 knappa kilometrar över en dryg timma i gryningen. Det kändes segt och tungt och var inte alls den där känslan man ville ha efter en längre löpvila. Fast nu sprang jag ju före frukost, och ganska yrvaken, efter knasiga drömmar. (Jag dröme en skum historia i helgen, lyssna: jag stod med kastspöet i strandkanten och tittade ut över vattnet i en sjö. Eftersom det var en dröm, var det helt naturligt att man kunde se alla abborrarna simma runt. Jag visste dock att om jag kastade skulle jag få en gädda. Kastade och mycket riktigt fick jag iland en gädda. Som jag skulle ta livet av med en pinne som jag stack i halsen på den, då jag upptäcker att det inte är en gädda utan en skelettet av en varg...Fö åt jag röding och drack bourgogne kvällen innan.) Allteftersom jag sprang min standard runda gick det dock fortare och fortare och kändes inte så illa när jag kom hem. Sprang utan klocka och app gjorde jag också, så både distans och tid fick jag uppskatta. Svårt. Särskilt som jag springer den här turen ett par gånger i veckan. Fast idag var bland de långsammare.
På lunchen idag var det planerat för crosstrainer och litet styrka, men när jag såg ett löpband ledigt, blev jag tvungen att hoppa upp på det och köra en kvarts uppvärmning. Började på 13,3km/h och sprang i typ tio minuter. Sen ökade jag med 1km/h de sista fem minutrarna. Sista minuten i drygt 18km/h var inte så tuff för flåset, men mina ben är inte vana vid att röra sig så snabbt. Trodde att kag skulle snubbla av bandet men jag höll mig kvar.
Ja så var den tredje fyra veckors perioden inledd. Känns som att det är dags för mera backträning än tusingar. Eller en kombo av dessa.
Vi ger oss inte
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar