Jag tar det lugnt fortfarande och hoppar över fartpassen, minns att det inte gick bra ifjol när jag gick på efter Stockholmsmaran och körde Viby i värsta hettan. Sen full fart för Bellman och Lidingö. Nu har jag fått ihop mina mil i skönt tempo och bygger för att köra litet hårdare om nån vecka.
Ett av målen jag har med träningen under dessa lugna veckor är att springa längre distans. Förr brukade jag variera mig mellan 7 och 10km. Det är sådär 40-50minuter vilket blir en dryg timma med ombyte och dusch. Stretch gör jag sällan i någon större omfattning utom då jag sprungit på löpband. Mina distans och även långpass brukar innehålla ett par lugna uppjoggskilometrar och vid längre pass även nerjogg. Just den här veckan springer jag 15+km pass. Planen är att köra dem på tom mage, men jag har en känslig mage så jag vill vara ordentligt säker innan jag ger mig ut. Många buskbesök har det blivit genom åren om än sällan mer än ett per pass. Ja alltså det är inte ett snitt. Oftast går det bra. ;)
En annan anledning till dessa litet längre distanspass är att vänja fötter och leder vid litet lättare skor. Min standardsko har blivit Asics Gel-Nimbus. De sitter bra och har aldrig gett mig problem med trötthet eller skav. Ifjol bytte jag till Sauconys Ride och den har funkat väldigt bra. Fast knasig som man är: när jag skulle köpa nya i våras tyckte jag inte att den dåvarande modellen var särskilt snygg så det blev ett nytt par Nimbus. Då jag hade problem med benhinnor ett tag ville jag ha ett säkert kort. Dessutom fanns de i min favoritgröna färg...
Garderoben har sedan utökats med ett par Saucony Kinvara och ett par Salming distans. Kinvaraparet strulade i början och tryckte på min Haglundshäl-utväxt. Men jag har gått mycket i dem och kört dem en vända i maskin och nu funkar de bra. Salmingskorna är nya och även de har jag gått in före jag började springa i dem. Det är dessa två par som jag alternerar i just nu. Visst är Nimbusskorna bekväma, men samtidigt ganska klumpiga. Jag valde dock att springa Stockholmmarathon i dem ändå. Annars gillar jag känslan i Sauconys Fastwitch som jag tävlat i från mil till mara, men i år vågade jag inte ta dem på maran. Dessa fyra är mina skor just nu. Jag har dessutom några Adidas, New Balance och Brooksskor som alla är på väg ut. Finns väl ett femtontal par skor i olika grad av upplösning i garderoben.
Nä, just nu är det skön löpning. Skönt väder på morgonarna och mycket joggande folk man möter. Jag tycker dock att det känns svårt att motivera mig att springa fort på morgonen. För mig är tävlandet helt inriktat på att försöka springa litet fortare och då tvingas jag även öka tempot på träning. Därför letar och väntar jag in snabbfotade löpare för att få en rygg att följa. Igår haltade jag runt i slött tempo när en gissningsvis triatlet kom i kapp mig. Perfekt tajming när jag joggat i 45minuter och var redo för några kilometer i högre tempo. I morse kom en kulle och stånkade förbi mig högljutt. Då hängde jag på men snart började han sacka och då när jag tryckte på försvann han snart bakom mig. Kändes bra!
Det blir fler morgnar runt Söder den här veckan, sen får vi se.
Vi ger oss inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar