Långsamma veckor

Med viss försening, så blev det blodgivning förra veckan. Negativ nolla som man är brukar det uppskattas. Det är en lugn avslappnande stund på rygg, med en juice i handen. Jag har ett högt blodvärde, så det är inte dumt att tappa av litet ibland. Dessutom har jag en väninna som har behov av blod, så jag vet att det kommer till nytta. Gillar också den senaste användningen av tekniken, där man får ett sms när ens blod har blivit använt.
Baksidan är att man blir litet svagare efteråt. Inte direkt orkeslös, men i de tyngre hårdare passen känns det av. För mig brukar det peaka ungefär en vecka efteråt.
Förra veckan, ja den som började för två veckor sedan, blev det 85km, på sex pass. Fem runt 15km ett litet kortare. Alla i ganska lugnt tempo runt 5min/km, med enstaka snabbare kilometrar. Den här veckan hade jag tänkt inleda litet intensivare träning, mot Lidingöloppet. Inledde med att ta mig ner och köra det kuperade röda spåret på Karlberg, om drygt 3,5km. Måndagmorgon, och ganska lugnt tempo. På tisdagen när jag tänkte köra hårdare sa plötsligt rumpan ifrån. Det blev nästan tvärstopp. Inget som gått sönder direkt, bara en obehaglig känning, som nerver i kläm. Vilket det förmodligen är, och där är jag fortfarande en vecka senare.
Det blev en vecka med ytterst lugna och korta pass. I och med att jag springer sommarpassen på fastande mage, är det litet svårt att pressa sig. När det dessutom smärtar litet för mycket i skinkan, så går det riktigt såsigt. Knappt fem mil fick jag ändå ihop.
Den här veckan har jag inlett min sommarsemester och det gör fortfarande ont i skinkan. Måndagens och tisdagens pass före frukost har gett totalt 26kilometer, men i 5:45 tempo. Dagens runda, inklusive ett stopp för att bommarna gick ner, höll jag kilometertider mellan 5:38 och 5:58. Då känns det knepigt att springa i Salmingskorna. Har växlat mellan Salming och Kinvara de senaste två veckorna, men inte sprungit långt i någondera ännu.
Läste precis ut Mankells sista roman, Svenska gummistövlar. En ytterst melankolisk och långsam fin bok. Kände mig litet sänkt efter den, som matchade min löpkänsla väl. I samband med alla de senaste veckornas olika attentat och skjutningar är det som om det varit upplagt för att logga ut ordentligt ett tag. Nu är det packning och på fredag dags för nästa resäventyr. Ska bli spännande att prova att springa på litet nya vägar den närmaste tiden. Hoppas att skinkan ger med sig så att det blir litet fart också, även om jag ser att det nog kommer att vara väldigt varmt också.
Vi ger oss inte.