Efter en vecka med frånvaro av träning så tog jag mig ut i lördags igen. Det blev favoritmilen, som också var första passet efter fjolårets vintermarathon.
Jag läste anteckningarna från ifjol och konstaterade att framsida lår var den besvärande gemensamma nämnaren. I övrigt kändes det lätt i steget och inte alls som att jag nyss sprungit en mara. Fast jämfört med förra året så sprang jag ju inte en mara. En hel. Jag höll någon sorts skönt avslappnat tempo genom hela rundan utan att någonsin gå upp i puls eller andningsfrekvens.
Igår hade jag lovat pingisfrälste sonen en utflykt till Eriksdalshallen och finalerna i SOC. Det känns som att det gått en livstid sen jag sist kollade på en pingismatch. Jag hade ingen aning om vilka som skulle spela, och när jag fick se namnen så sa de mig ingenting. Vi kom in lagom till dess att finalpasset skulle börja. Dubbelfinal damer, herrar och singelfinaler. Alla 12 deltagare från Kina. Fick av sonen veta att på herrsidan skulle världsettan Xu Xin, spela tillsammans med underbarnet Fan Zhen Dong. Fan skulle dessutom spela spela singelfinal mot en annan kines, som slagit ut Xu Xin i semin på förmiddagen.
Dubbelfinalerna spelades i bäst av fem set och var raskt överstökade. I damfinalen var det sedan vinnarparet som möttes i final. I herrdubbeln blev det dock en fem setare, även om det aldrig var spännande sett över ett helt set. De som drog ifrån i början, tog setet helt enkelt. Det betydde att Xu Xin inte vann någon SOC titel i år.
I damfinalen var det heller ingen spänning. Däremot var det en oväntad segrarinna. När vi såg matchen, var det självklart vem som skulle vinna. Det kändes som att det var klassskillnad på de två spelarna. Men det visade sig att förloraren var betydligt högre rankad.
I herrfinalen böljade det fram och tillbaka. Den lägre rankade Fang Bo bjöd Fan Z.D. på bra motstånd och andra set drogs ut med fina dueller till 18-16 i Fans favör. Sen lyckades Fang störa spelet ganska bra med fina servar, som Fan inte fick under kontroll och plötsligt stod det två lika i set. Sen var det som att Fan Z D la i en växel till och kunde dra ifrån och vinna femte setet. I det sjätte, och sista, var det inte längre jämnt. Matchbollen vid tio-fem, blev litet symptomatisk för sista två seten: Fang missade bollen grovt.
Publikmässigt var det ingen stor succé. Knappt en fjärdedel av hallen var fylld, och stämningen var ganska avmätt. När man tänker efter att det här är stjärnor som följs av hundratalsmiljoner kineser, och det kommer några hundra svenskar att kolla så undrar man hur svensk pingis skall komma ur sin svacka. Nå, hörde efteråt att en svensk pressat Xu XIn i åttondelen. Alltid något.
En viss träsmak hade man dock dragit på sig så efter middag och allmänt fixande blev det en sen vända runt skäret. En halvtimma med hälften med och hälften motvind. Skönt att det var 25 med 50 mot och sista hem också medvind.
Nu blir det några korta pass för att komma i form till Tunnelloppet. Tanken är inte att springa fort genom tunnlarna, utan att jogga igenom med dottern. Hon har haft det litet tajt med tid för löpning under hösten, med körkortsövningar och övningskörning och det vanliga skolarbetet, så det blir fokus på upplevelsen.
Vi ger oss inte
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar