tisdag 25 april 2017

Ont i skorna

Vädret håller i sig. Fortsatt vinter i verkstaden gator och spår. Kämpar vidare men det går långsamt framåt. Bra så, åtminstone ingen övertro på den egna förmågan. Förra veckan var första veckan sen i februari med mer än 6mil. Under januari-februari hade jag fina veckosnitt så tidigt på säsongen, runt 7mil nästan varje vecka.
Jag blev tvungen att kolla litet på hur känslan stämmer med verkligheten i form av litet statistik. Under årets först månader lyckades jag ganska väl med ambitionen att dela upp träningen i snabba och långsamma pass. Runt 5:30-5:40 på långpassen och snabba tröskelpass och intervaller (nu ger min graf medelvärdet på hela passet inklusive upp och nerjogg).

Sen kan man se att efter sjukdomen tog jag det initialt lugnt men det lugna har fortsatt litet väl länge nu. Typ fyra pass under 5min/kilometer hittills på en och en halv månad är litet tunt, men sunt.
Förra veckan blev det långpass på måndag (25km) och söndag (28km). Söndagens pass var ett riktigt pannbenspass. Jag sprang på en av mina vanliga milrundor, som jag brukar ändra litet i upplägget på för att öka distansen med 1,2,3,4km. Nu tog jag alltså 14km varianten. Första varvet satsade jag på att hålla ganska hög puls (jag har just gett blod, så det hjälper till). Det var kyligt runt 3grader och litet lagom isande vind. Kändes bra att jag vilat tre dagar innan. Tempot alltså högt för att testa hur långt jag skulle orka idag, och för att hålla värmen. Det hamnade kring 5:05. Ganska kuperat och några vägpasseringar där man ibland får stanna. Just det. Ibland. Idag hittade jag inte mina Kinvara-skor, utan det blev Salming Distance. De är grymt sköna på foten och inbjuder inte till softjogg utan vill ha litet mera fart, men de sliter. Jag får ont i fotsulor och fotleder efter en 10-15kilometer. Vid sjutton kom en vägpassering där jag fick tvärstanna och vänta in tre bilar. Sen gick det knappt att komma igång. Värk i fötterna, kallt och allmänt jobbigt. Tempot föll direkt 30s. Efter sista vändning med 6kilometer kvar var det riktigt tungt. Att gå eller ta en kortare väg hem fanns inte på kartan, eftersom det ju var litet pannbensträning också. Jogg ochlufs blandat. Touchade 7min ibland. Tänkte på TEC-tävlingen i helgen och bet ihop. Med två hundra meter kvar hem insåg jag att jag skulle hamna på 27,5km, så jag fick ta en extra sväng för att få de stipulerade minst 28. Idiotiskt. Jag brukar inte göra så, varför nu? Hemma efter 2:33 och ett snitt på 5:25. Ganska nöjd och väldigt trött efter en lång intensiv helg. Märkligt nog inga problem att röra mig under gårdagen, inte så att det inte gjorde ont, men inte värre än ett vanligt långpass. Skönt. Vilade från löpning och tänkte att imorgon gör jag något med fart.
Det blev det också. Fem 800m repetitioner med 100m gåvila (1-1½minut). Snöblandat regn och isande vinde runt Kristinebergs IP. Helt ensam var jag. Jag höll jämnt tempo, 3:18-3:18-3:20-3:17-3:17. Alltid den tredje som är tung. Enligt klockan var det 840meter per repetition, men jag nöjer mig med 800. Det ger ett snitt tempo om 4:07, vilket är litet bättre än förväntat. (Klockan säger 3:56 vilket jag inte riktigt tror på). Trots allt ganska nöjd med dagen. Jag hade orkat köra ett set till men tiden räckte inte till idag. Kände dock att det var sega ben efter söndagen, men kanske ett litet steg framåt. Letar efter den där fina känslan jag hade i början av året. Maybe maybe…
Vi ger oss inte

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar