lördag 31 oktober 2015

Ytterligare en vecka i gymmets värld

Även denna vecka har jag hållit mig ifrån löpning. Foten känns bättre och bättre, och jag har inte ont de första stegen på morgonen. Jag kan gå relativt fort utan att halta. 
Jag har fortsatt med aktivitet på gymmet, och utvecklat mig något, men tar det pö om pö. Framför allt är det crosstrainer och roddmaskin som jag kör. Efter att ha testat ett nytt gym, på badhuset, inser jag att de maskiner vi har på jobbet nog är främst litet dyrare hemgymsapparater. Inte de robusta maskinerna som fanns på gårdagens gym, stor stadig maskin som inte roterar och hoppar, och bättre inställning.
På jobbets cross-t är det hastigheten i km/h som syns. Igår kadens. Den naturliga blev 100. Tror jag snittade runt 98, även om min anteckning står 92. Tror att jag minns fel siffra. På jobbet har jag kört 15/25. Ca 40min i 11km/h. Igår blev det 10 min 16/25, sen 10min 19, 5m 16 och 5 21. Sen 7,5min rodd. Har legat kring 200. I tisdags på jobbet 209, igår 203. Var tungt. Tror att jag har ett virus i kroppen, för vilopulsen har varit ordentligt förhöjd idag, och har fulla bihålor. Nu blir det helvila några dagar. Inte ens trädgårdsgymmet. De flesta löv är dock på plats nu :-)
Har jobbat en del med tyngder, men inga fria vikter. Mest bencurl och liknande. Sen har jag kört en del balans övningar ala dykaren på ett ben. Utfall framåt och bakåt. Tåhävningar och step up funkar dock inte bra ännu. Har blivit litet stel i hälar och vader. Sen känns magen stor och tung och skvalpig. Men när jag får fart på rodden så...
Vad gäller skadan så är jag nu övertygad om att det är rester efter Vibymarathon. Jag gick på för hårt för fort, och den snedbelastning som jag fick där har stressats på av minback löpning. Jag hade ont veckorna innan Lidingöloppet, på precis samma sätt som nu, fast då gick det tillbaka så pass att LL gick bra. Sen var det de två hårda löpen i Frankrike i Adiosen som knäckte foten. 
Ganska onödigt egentligen, men det var rolig träning och den enda tävling jag missar är Vintermarathon. Fast det gör mig inte så mycket. Jag intalar mig att det är jättekul på gymmet och att när december kommer och det är dags att dra igång nästa Stockholm marathon träning är jag mer taggad än tidigare. En dryg månads vila från hård löpträning är nog jättebäst.
Vi ger oss inte.

2 kommentarer:

  1. Nu kämpar vi Urban!!! Jag kom igång igår lite försiktigt!! Det går över, bara tålamod som gäller! Snart springer vi båda som gasseler!! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Din lyckans 🧀!! Här känns det okey, men väntar -litet äldre litet visare 🐘- en vecka till.

      Radera