Olika dimmor

Jag började på ett upphetsat inlägg igår, helt olikt mig, men det blev för många lösa trådar. Jag upptäckte några brister i den egna bildningen, och därför uppnådde inlägget något hos mig själv. 

Dimmigt så in i norden var det i citys utkanter igår. Här tex utsikten från Tranebergsbron:

I färdriktningen var det inte mycket bättre. 

Däremot var det inte farligt kallt och inte halt alls på milrundan. Det blev en lugn femtiominuters tur innan ett nytt parti möten tog vid. 

Allt kändes frid och fröjd när jag kom hem och under kvällen. Men sen fram mot tidiga morgontimmarna började det brumma och brusa i kroppen och sen var hela morgonen förstörd. Framemot klockan ett kom jag upp och kunde äta och nu känns det ok igen. Hastigt och olustigt. Nu får vi se om det var matförgiftning eller något som resten av familjen skall igenom. Första gången i så fall. 

Mao blev det inget fartpass på Kristineberg som jag tänkt mig. 

Vi ger oss inte.